Brecht och schackspel
Först publicerad pĂ„ strindbergserdig.blogspot.com 7 mars 2013.Â
Walter Benjamins bok Understanding Brecht. Ja, det skulle vi vÀl alla vilja göra. Inför en uppsats pÄ Teaterns teori och praktik funderade jag pÄ teatergubben och samhÀllet.
En situation dÄ Bertolt Brecht och Benjamin spelat schack och Brecht klagat pÄ spelets uppbyggnad. Han vill utveckla ett nytt spel dÀr pjÀsernas funktioner Àndras efter ett tag: "This way the game doesn't develop, it stays the same for too long." (Benjamin 1998:108). Det Àr egentligen det enda man behöver veta om Brecht. SÄ mycket strÀvade han efter förÀndring runt omkring sig att han inte nöjde sig med att Àndra skÄdespelarstilen, han ville till och med Àndra pÄ schackpjÀsernas spelstil.
Jag sitter pĂ„ tĂ„get frĂ„n Malmö till Stockholm. Det Ă€r försenat och snöblandat regn smaskar mot glasrutorna. Jag kryper upp i sĂ€tet, lutar mig mot min resekamrat och bĂ€ddar ner mig i Brechts dagböcker. Axeln jag lutar mig mot rycker till. Anledningen Ă€r en ny partipolitisk opinionsmĂ€tning som placerar Sverigedemokraterna som otvivelaktigt Sveriges tredje största parti. Större Ă€n VĂ€nsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans. Staplarna i mĂ€tningen Ă€r som en vĂ€xande skugga och Brechts ord frĂ„n 23.4.1939 tycks reagera pĂ„ min samtid lika mycket som pĂ„ hans egen: âResa till Stockholm, pĂ„ grund av krigsfaran.â (Brecht 2002:21). Inte för att det finns en överhĂ€ngande krigsfara i Sverige men nĂ€r mörkret faller utanför vagnarna sĂ„ tĂ€nker jag Ă€ndĂ„ âtĂ€nk omâ och âvad skulle jag dĂ„ göra?â
Brecht var sexton nĂ€r första vĂ€rldskriget bröt ut. Han började skriva under det kriget. Artiklar i tidningar och sĂ„ smĂ„ningom dramer. Krigets sista Ă„r skrev han sin första pjĂ€s Baal och som tjugofyraĂ„ring fick han det prestigefyllda tyska Kleistpriset för sina första tre pjĂ€ser. Brecht skrev för film, provade pĂ„ att regissera och 1924 kom han till Berlin och Max Reinhardts Deutsches Theater som dramaturgassistent. Brecht utvecklade hela tiden sitt arbetssĂ€tt och arbetade bland annat under Erwin Piscator i kollektiva processer för att komma fram till slutgiltiga förestĂ€llningar. Under nĂ€sta krigsĂ„r befinner sig Brecht pĂ„ resande fot. Tjeckien, Frankrike, Danmark, Sverige, Finland, USA. âKriget har en mĂ€rkligt episk karaktĂ€r: det undervisar mĂ€nskligheten om sig sjĂ€lv, hĂ„ller en förelĂ€sningsserie eller lĂ€ser en text till vilken kanonmuller och bombnedslag bara utgör ackompanjemanger.â (Brecht 2002:25) Efter kriget kommer Brecht tillbaka till Berlin och sitt kompani Berliner Ensemble. Bertolt Brecht dog av en hjĂ€rtattack 58 Ă„r gammal Ă„r 1956. Hans dĂ„varande hustru Helene Weigel fortsatte driva Berliner Ensemble till sin död 1971 och kompaniet turnerade ihĂ€rdigt med Brechts pjĂ€ser i efterkrigseuropa.
FrĂ„n efterkrigseuropa till perrongen pĂ„ Stockholms central 2013. Om Sverigedemokraterna vinner stort i valet nĂ€sta Ă„r, vad skulle jag göra dĂ„? Resa hĂ€rifrĂ„n, ta tĂ„get bort. Skriva en pjĂ€s. Ăndra pĂ„ reglerna för schack.
Walter Benjamins bok Understanding Brecht. Ja, det skulle vi vÀl alla vilja göra. Inför en uppsats pÄ Teaterns teori och praktik funderade jag pÄ teatergubben och samhÀllet.
En situation dÄ Bertolt Brecht och Benjamin spelat schack och Brecht klagat pÄ spelets uppbyggnad. Han vill utveckla ett nytt spel dÀr pjÀsernas funktioner Àndras efter ett tag: "This way the game doesn't develop, it stays the same for too long." (Benjamin 1998:108). Det Àr egentligen det enda man behöver veta om Brecht. SÄ mycket strÀvade han efter förÀndring runt omkring sig att han inte nöjde sig med att Àndra skÄdespelarstilen, han ville till och med Àndra pÄ schackpjÀsernas spelstil.
Jag sitter pĂ„ tĂ„get frĂ„n Malmö till Stockholm. Det Ă€r försenat och snöblandat regn smaskar mot glasrutorna. Jag kryper upp i sĂ€tet, lutar mig mot min resekamrat och bĂ€ddar ner mig i Brechts dagböcker. Axeln jag lutar mig mot rycker till. Anledningen Ă€r en ny partipolitisk opinionsmĂ€tning som placerar Sverigedemokraterna som otvivelaktigt Sveriges tredje största parti. Större Ă€n VĂ€nsterpartiet och Miljöpartiet tillsammans. Staplarna i mĂ€tningen Ă€r som en vĂ€xande skugga och Brechts ord frĂ„n 23.4.1939 tycks reagera pĂ„ min samtid lika mycket som pĂ„ hans egen: âResa till Stockholm, pĂ„ grund av krigsfaran.â (Brecht 2002:21). Inte för att det finns en överhĂ€ngande krigsfara i Sverige men nĂ€r mörkret faller utanför vagnarna sĂ„ tĂ€nker jag Ă€ndĂ„ âtĂ€nk omâ och âvad skulle jag dĂ„ göra?â
Brecht var sexton nĂ€r första vĂ€rldskriget bröt ut. Han började skriva under det kriget. Artiklar i tidningar och sĂ„ smĂ„ningom dramer. Krigets sista Ă„r skrev han sin första pjĂ€s Baal och som tjugofyraĂ„ring fick han det prestigefyllda tyska Kleistpriset för sina första tre pjĂ€ser. Brecht skrev för film, provade pĂ„ att regissera och 1924 kom han till Berlin och Max Reinhardts Deutsches Theater som dramaturgassistent. Brecht utvecklade hela tiden sitt arbetssĂ€tt och arbetade bland annat under Erwin Piscator i kollektiva processer för att komma fram till slutgiltiga förestĂ€llningar. Under nĂ€sta krigsĂ„r befinner sig Brecht pĂ„ resande fot. Tjeckien, Frankrike, Danmark, Sverige, Finland, USA. âKriget har en mĂ€rkligt episk karaktĂ€r: det undervisar mĂ€nskligheten om sig sjĂ€lv, hĂ„ller en förelĂ€sningsserie eller lĂ€ser en text till vilken kanonmuller och bombnedslag bara utgör ackompanjemanger.â (Brecht 2002:25) Efter kriget kommer Brecht tillbaka till Berlin och sitt kompani Berliner Ensemble. Bertolt Brecht dog av en hjĂ€rtattack 58 Ă„r gammal Ă„r 1956. Hans dĂ„varande hustru Helene Weigel fortsatte driva Berliner Ensemble till sin död 1971 och kompaniet turnerade ihĂ€rdigt med Brechts pjĂ€ser i efterkrigseuropa.
FrĂ„n efterkrigseuropa till perrongen pĂ„ Stockholms central 2013. Om Sverigedemokraterna vinner stort i valet nĂ€sta Ă„r, vad skulle jag göra dĂ„? Resa hĂ€rifrĂ„n, ta tĂ„get bort. Skriva en pjĂ€s. Ăndra pĂ„ reglerna för schack.