Trollflöjten - Malmö opera och musikteater

Först publicerad på strindbergserdig.blogspot.com 5 april 2013.

Falsk flöjtlåt.


Större delen av premiärpubliken på Malmö opera ställer sig trots allt upp i applådtacket.
Att vi ens applåderar den genomruttna, kolonialistiska och könsstereotypa föreställningsvärlden ungraren Tamás Ascher presenterar i sin uppsättning av Mozarts Trollflöjten är skrämmande. Varför har vi överhuvudtaget släppts in i salongen och fått möjlighet att applådera? Borde inte den möjligheten vara förbehållen 1700-talspubliken allena? När Ascher och hans team sätter upp Trollflöjten på det tyska originalspråket och även bibehåller alla de träiga talpartier som skulle roa åskådarna 1791 undrar en vem som har gett honom mandat att fullkomligt skita i över 200 års jämlikhetsarbete. 

fr.v. Clara Bystrand Erika Miklósa, Ingunn Kilen, Jonas Duran

Moren Monostatos framställs som ett rakt igenom elakt apdjur som kravlar fram över scenen och dreglar över den bleka Disneyprinsessan Pamina. I ett vansinnigt onödigt dansnummer kikar Papageno under kjolarna på några ballerinor i högklackat men vi behöver inte oroa oss - den upplysta patriarken kommer och skänker honom fru och barn i slutet. Allt det här är väl gott och väl för en frimurare men till och med recensenter år 2013 tar Ascher i försvar. Såhär skrev Lars-Erik Larsson i Skånskan:

Jag tror inte att någon i publiken ändrar sin kvinnosyn efter den här operaföreställningen och egentligen är det lika absurt att kräva ändringar i ett operalibretto som att måla om en tavla bara för att den speglar en annan tids värderingar.

En kan tro att vi har kommit längre, att någon kunde ha motsatt sig sexismen och rasismen redan under repetitionerna. En kan gå runt och hoppas att operan är så medveten och elitistisk att den inte släpper in omotiverad mossa. Att Erika Miklósas överjordiska Nattens drottningkoloraturer och dirigent Leif Segerstams makliga ledning kunde få ett värdigare sammanhang. Malmöoperan erkänner faktiskt sitt ansvar som en av Nordens största scener men deras programförklaring låter ironisk i kontexten:

Vårt mål är att vara ett centrum för morgondagens musikteater med utveckling av högklassig musikteater för alla – såväl barn och ungdomar som vuxna. Vår verksamhet är synonym med mångfald, förnyelse, kvalitet, gästfrihet, öppenhet och nyfikenhet. Och vi strävar ständigt efter att finna och erövra ny publik.

Gå inte och se Trollflöjten. Gå till Malmö konstmuseum och måla om några tavlor!